Det var en tidig vårmorgon. Fåglarna kvittrade och jag kände en lukt av frostigt gräs och kalla träd. Jag sätter mig vid det genomskinliga vattnet som sakta rinner ner mot havet.
Jag bevittnar en skugga som rör sig uppströms. Jag kastar en torrfluga men det skrämmer fisken som försvinner. Jag tar en fika bestående av en torr macka och en varm kaffe som värmde kroppen. Sen så ser jag den. Jag kastar en streamer mot den. Pang!

Fisken rusar bort mot ett parti av rötter. Jag sätter min hand på spolen för att bromsa fisken och jag känner hur det bränner på handflatan. Fisken kommer inte till rötterna och börjar att hoppa sig runt. Jag ser de bruna prickarna och den guldfärgade buken. Jag försöker få fisken att simma mot mig då den har mycket lina ute. Helt plötsligt sätter sig fisken.

Jag försöker dra med våld men det är lönlöst. Jag försöker se vart roten leder och om man kan lirka loss linan från den. Helt plötsligt så känner jag att fisken börjar simma mot mig. Jag ser fisken en halvmeter ifrån mina fötter fastän linan sitter fast i en rot.

Jag hoppar av ren panik mot den trötta fisken och tar tag om stjärtfenan och drar in den mot min blöta famn. Jag skriker av ren glädje av att ha fångat en sådan best i min lilla å.
Jag får tag på min väska som ligger några meter bort med en lång gren och drar den mot mig.
Jag griper tag om håven och lägger i fisken. Fisken ligger i vattnet och återhämtar sig medans jag tar fram vågen. Fisken vägde hela 3,7kg i håven som väger 5 hekto.

Den slutgiltiga vikten på fisken var 3,2kg. Jag började skratta och kunde inte tro det var möjligt.
Efter en dålig bild så satte jag ner fisken i vattnet och det tog inte lång tid innan den rusade iväg och gav mig en dusch som hejdå.

image